mittemellan allt som är vackert

Du sa till mig att vintrarna är kalla
insidan ut
och du gillar inte mörker
 
Du sa till mig hur du älskar sommaren
hur du älskar värmen
att det är då du lever
 
Men hur kan man någonsin uppskatta värme utan kyla?
Lite som att alla känslor behövs för att man ska kunna känna dem.
 
För vad är glädje utan sorg
skratt utan tårar?
 
 
Jag avskyr våren.
Den tiden mittemellan vinter och sommar.
Tiden på året när den vackra glittrande snön
blir ersatt av grusfyllt gräs.
 
När sommarjackan inte kan ersätta vinterjackan
för det är fortfarande för kallt att klä sig mindre
och för varmt för att klä sig varmt.
 
Våren är mittemellan allt som är vackert.
Och jag avskyr allt som är mittemellan.
 
 
Jag älskar regnet när det öser ner.
Älskar allt som känns extra mycket.
För jag känner alltid allt extra mycket.
 
Älskar hur du kramar mig när du lämnar
men jag avskyr att se dig gå
för hur kan jag veta att ett farväl inte varar förevigt?
RSS 2.0