känslostormar
på något sätt likgiltig
på annat sätt helt förkrossad
det finns ingen balans däremellan
för när man en gång sett svart
blir ljuset svårare att hitta åt
att vara ledsen ibland har blivit som en drog för mig
ett sätt att inse att jag inte är likgiltig
att jag inte blivit hjärtlös
Men det bryter mig itu ännu mer för varje gång
på samma sätt som hjärtat känns delat i en massa bitar
borttappat
så vill jag erkänna att jag är lyckligare än någonsin
eller
nöjd,
för jag är fri
oberoende av allt förutom friheten
